jagärvackerjagärvackerjagärvackerjagärvackerjagärvackerjagärvackeragärvackerjagärvacker
Idag har jag pysslat ihop knappar med M. (sånna med säkerhetsnål) Mest knappar med självsäkerhetsupppiggande texter. I alla fall så satt vi där på golver och hon berättade att en viss A baksnackar mig. Nej A och jag är inte vänner, det är nog för att hon har så mycket dåligt att säga om mig. Jag blev lite ledsen, även om A är the Queen of BIKBOK och inte direkt någon jag ser upp till. Men att bli glad av att jag kommer för sent till skolan är väl ändå lite konstigt. Att tycka det är dåligt att jag är så nyttig är ju ännu konstigare, men grundtanken är nog att jag är för präktig. jag måste nog hålla med om det om jag bara kände mig gjenom skolan.
Ja, jag får bra betyg och ja, ofta också. Men det är ju så att A också får hyfsade betyg och att jag inte äter nudlar till lunch varje dag är för att jag tycker det är äckligt. (har ätit aldeles för mycket av det hemma så det är nästan som snabbmackaroner för mig, fast sånna som A tycker kanske det är exotiskt. Men när inte ens kineser äter nudlar blir det ju konstigt när greker/marokaner gör det)
Det är inte roligt att folk tycker illa om en, och det är därför jag alltid försöker vara snäll. Då anses jag av vissa att vara präktig och då förstörs ju hela poängen med att vara snäll hela tiden. Jag är snäll för att jag inte vill att folk ska börja förolämpa mig, jag är dålig på att vara arg, jag blir ledsen i stället.Jag har aldrig ansträngt mig särskilt mycket för att bli vänn med A. Även om hon inte säger det rakt ut till mig att hon tycker jag är präktig så syns det igenom lite ibland.
Jag ska nog inte ta för illa upp. Även om det inte är bra att vara dum så kan man ju inte bli ledsen så fort som någon inte älskar en lika mycket. Det viktigaste är ju att jag gör det. Och det gör jag ju. Oftast i alla fall.
om det skulle göra dig sötare
så tycker jag om dig väldigt mycket
och det skulle vara kul
om du började svara när jag ringer