fannen

Egentligen är ingenting i livet särskilt farligt och läskigt. Eller kanske, jo. Men det brukar ju ordna sig till slut. Idag till exempel, skulle jag gå min första dag på den kinesiska skolan här. Alltså inte som skola utan bara en gång i veckan för språkundervisning. Där ett möte med rektorn resulterade till att jag blev indelad i klass 1 då hon inte tyckte att jag kunde nånting. Det visade sig att medelåldern i klass 1 var 6år.

 Där fick jag alltså sitta i 1 timme och lära mig tecken som vatten och stor. (haha)Eller egentligen inte, så fort jag kom dit var det tydligen rast. (Som de små barnen tillbringade springandes runt i klassrummet) Sen var det prov (!)Vilket var på dagisnivå. Jag känner mig lite stolt över att jag klarade provet galant (ehrm, fast jag gjorde det. Men det var ju som sagt dagisnivå) bara ett fel men ett o hit och ett u hit...Men en liten känsla inom mig är lite ehmm.. vad heter det. Ja, har lite dåligt självförtroende eftersom jag tydligen är på samma nivå som 6 åringar. MEn jag väljer att skratta åt det.
HAAHAHAAAHAHAAAAH! HA!HAHAHAHAHAHA! *snyft*HA!
nej nu ska jag inte vara patetisk. det är ju söndag

HAHAHAHAHAHAHAHAHHA! MOAHAHAHAHAAAAAAHAHAHAAHAHHA MAHAHAHAAA MHAAAAAAAAAAAAH!    

HA!