höstkrisp

111710-119Jag riktigt känner hur jag glider in i en allt mer positiv fas. För som vi alla vet så handlar ju allt om perioder. Jag har märkt att jag allt oftare kommer på mig själv att jag vid sekunden i fråga inte har huvudet fyllt med bara hat tankar.
Javisst! Det är otroligt. Allt handlar om inställning har min kära syster lärt mig. För det är det ända man själv kan påverka. Man kan inte göra så att alla andra i hela världen lyssnar på Kent, men man kan sluta störa sig över att alla andra i hela världen inte lyssnar på Kent. Väldigt filosofiskt, jag vet. Men jag har faktiskt avslutat Sofies verlden och det har givit mig många uppenbarelsers ögonblick där jag har fått stanna upp, klia mig i huvudet, och reflektera över vad jag just har läst. Väldigt lärorikt må jag medge.Väldigt lärorikt. En baksida är att jag har börjat svära mycket mera. Jag skyller på Hanna.

Jag tror att vår käre väderGud har spioner för nu har vädret helt plötsligt blivit FINT. Jag vet inte vad jag ska tro. Tjallaren kan själv anmäla sig i kommentatorsfältet så ska jag se igenom fingrarna. Denna gång.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback