Fannen erkänner
Jag hatar när folk skriver med talspråk. Själva namnet tyder ju att man ska använda det muntligt, skriftspråk och talspråk har inte fått sina namn slumpmässigt. Det är respektlöst mot de som läser. Skrivaren framstår som en totalidiot (i mina ögon) när han/hon slänger fram en mening som "ja är lessen, ja saknar dej". Jag ser det som en ren förolämpning och kan inte ta konversationen i fråga på alvar. Då inte han/hon tar mig på alvar utan beter sig som om jag inte kan stava tänker jag inte anstränga mig för att vara trevlige eller intresserad. För det är så jag känner det.
Att man helt enkelt inte kan skriva, eller att det bara är slarv fel kan i vissa fall rädda situationen. Men om samma problem återkommer så kan jag inte ta personen på alvar utan bara irriterar mig på den. I alla fall igenom Internet. Men ingen vettig människa vill ju med avsikt stava som en tvååring. Ingen som jag vill umgås med i alla fall.
(jag har naturligtvis använt mig av Word när jag skrivit detta för att undgå några eventuella pinsamheter som jag kan ställas inför)
- Alla språkfel i detta inlägg är självklart av medveten handling
ehrm
Har en känsla av att "slarv fel" blev en särskrivning. Jag irriterar mig också högeligen på stavfel, och särskilt särskrívning.
allvar stavas alltid med två L.
och slarv fel är definitivt en särskrivning.
men visst: jag håller med dej.
haha.
hööhöh särskrivning blir jag förbannad på men jag skriver ihop allt å hittar på talspråk och egna ord så jag känner mig lite småträffad
jag älskar din blogg för dne har skriftspråk!