bloggen är en diktatur med människorättigheter

Jag tycker jag är jätteduktig.
Det är bra att min narcissism i alla fall fortfarande håller i sig.
min blogdesign är fin och det går inte att säga emot

I am sooo duktig

Nu när jag har varit väldigt ekonomisk och sparat massor av pengar genom att klippa mig själv så borde jag väl belönas med lite kul.

musik eller kläääder?


äsch
jag lyssnar ändå inte på er

fannens hurtiga kväll

Jag tänkte sätta mig framför datorn och berätta hur duktig jag hade varit ikväll. Hur pysslig och olat och hurtig jag för en gångs skull var.

...Sen började jag kolla in bloggar istället.

sportlovsångest

halsdukSista dagen på mitt sportlov och som precis allt annat i min värld så betyder detta ångest. Jag har inte varit ute eller fysiskt ansträngt mig på något som helst sätt mer än nödvändigt de senaste 9 dagarna. Imorgon kommer jag säkert svimma av överansträngning redan innan jag gåt ut genom dörren.

Jag känner mig lite lat. Ja, jag gör det.
Vet inte riktigt om jag ska göra något åt det dock. Har inte gjort kinesiska läxan heller.
Nu när jag tänker på alla kommande läxor drabbas jag av panikångest. Men folk brukar ju säga att man ska leva i nuet. Och "följ dina drömman blablabla".
Det har jag aldrig varit särskilt bra på. Jag lever i det som ska komma, aka mina drömmar. Inget bokmanus har jag heller fixat.

äsch.


Jag har jättedålig kondis.

Är inte hemma bara så ni vet, men vem bryr sig liksom, ingen bryr sig. Jag har mobilen med för säkerhetsskull.

Äsch nu ska vi gå på någon himla nyårsfest. De vill att jag ska ha finkläder. Jag ska nog gå i pyjamas bara för att retas.

Spänningen är olidlig och ingen vet vad som fannen kan förvandla med lite garn och lite pinnar

När jag för några dagar sedan befann(en) mig i min febriga dvala kom jag på iden att jag också ville sticka en basker. Sagt och gjort. Det spelade ingen roll att jag aldrig stickat något annat än en halv halsduk och ett troll. Mamma visste inte heller hur man skulle göra. Hon brukar veta allt tycker jag

Mitt första försök liknade mer en rockring till storleken. Jag skyllde på mamma, det är jag väldigt bra på att göra. Sen så struntade jag i att lyssna på mamma. Då blev det en 1700-tals hatt istället.
Får se vad det blir nu....

hår hår hår

Mitt sportlovsliv har varit lika tråkigt som att deklarera. Plus lite lathet och därav bloggtorkan.

De närmaste dagarna har jag funderat på att klippa mig. Det var mer än ett halvår sedan sist. Eftersom jag är så svensk så vill jag följa experternas råd på 8-10veckor. Jag har aldrig varit på en frisörsalon i Sverige, eller Norge. Bara i Kina där det kostar 15-18kr. Därav blir alla frisyrer likadana, det vill säga
Robyn 2002. Kvantitet eller Kvalitet.

Jag spanade in NIKITA frisörsalång men kom på andra tankar då jag insåg att en klipning skulle kosta 400kr. Jag är nämligen väldigt ekonomisk av mig.  Eller jag tror det i alla fall.

Idag klippte jag mig själv istället. Jag blev väldigt nöjd. Jag råkade dock klippa mig i fingret och det började blöda. Mamma klagade över allt hår på golvet.

dagens poesi

Bleckets språk 


Tveka inte längre nu

Du har stått länge vid fönstret eller dörren

Du som älskar mig mer än någon

-ja jag vill tro det

Trotts att du aldrig visat dig

 

Drömmar behöver också mod

särskilt om en ödmjuk man som dig

antingen långt bort eller på botten av mitt hjärta

har jag aldrig slutat att leta

 

om inte solen hade avslöjat allt

ville jag inte trott det var dig jag såg på

natten tar emot solens skugga

med öppet och storartat hjärta

 

min hand kladdar några krökta linjer

vid sidan av det blå havet

Blecket bleknar bort alltmer

Så dras din kärlek långsamt närmare


                                       - Zhang Bin 


fannens blogg, internationellt erkänd

Min blogg har fallit offer för spamkomentarer!
hoho
jag känner mig nästan speciell


"fannen, gå och skriv!"


Jag surfade lungt omkring och gjorde ingenting nyttigt, som jag brukar göra när jag har ledigt. Då fångade en fras mig.
slutet av februari

Jag greps av lite gammaltanttidengårförfortångest. TIDEN GÅR FÖR FORT. JÄVLA SKIT DET ÄR SNART MARS OCH FEBRUARI ÄR KORT OCH SÅ SNART ÄR DET SOMMAR OCH JAG HAR INTE GJORT ETT SKIIIT.
jag har ju inte skickat in något bokmanus ju.

för att snabbapå det hela får jag helt enkelt sätta upp en plan. Innan fredag ska jag valt ut, skrivit ut och skickat in den.
Det kommer jag aldrig hålla.
Jag är dålig på att skicka saker. Jag svarar inte på brev av den enkla anledningen att jag aldrig går och köper frimärken och sedan postar det.  Att skriva brukar oftast inte vara så stort problem.

Äsch
Fy faan fannen!

älg i storm


I am comming out of the closet.


Jag är databeroende. Om jag inte har tillbringat tid framför denna svagt brummande metall box blir jag stressad, rastlös och känner mig väldigt efter. Efter vad har jag dock aldrig kommit fram till.

Anledningen till att jag denna gång har varit borta från datorn i en oupphörlig period som översträcker två timmar är att jag har varit sjuk. Inte värre än det.
Jag låg i min säng och tyckte synd om mig sälv med en stressad packande tussilago i örat medans världen gick vidare med sina bestyr.


där har ni det


Jag måste lära mig photoshop

alla fjärtars dag

Oslo - Norges tråkigaste stad

Jag skriver på min skolnovell
det går sådär.


Fannen erkänner

Jag erkänner. Jag kan hata jag också. Just detta hat får mig att förvandlas till en 75 årig gammal tant med uttagbara tänder och barn som jag inte träffar. Jag var visst präktigare än vad jag trodde. 

Jag hatar när folk skriver med talspråk. Själva namnet tyder ju att man ska använda det muntligt, skriftspråk och talspråk har inte fått sina namn slumpmässigt. Det är respektlöst mot de som läser. Skrivaren framstår som en totalidiot (i mina ögon) när han/hon slänger fram en mening som "ja är lessen, ja saknar dej". Jag ser det som en ren förolämpning och kan inte ta konversationen i fråga på alvar. Då inte han/hon tar mig på alvar utan beter sig som om jag inte kan stava tänker jag inte anstränga mig för att vara trevlige eller intresserad. För det är så jag känner det.  

Att man helt enkelt inte kan skriva, eller att det bara är slarv fel kan i vissa fall rädda situationen. Men om samma problem återkommer så kan jag inte ta personen på alvar utan bara irriterar mig på den. I alla fall igenom Internet. Men ingen vettig människa vill ju med avsikt stava som en tvååring. Ingen som jag vill umgås med i alla fall.

 

(jag har naturligtvis använt mig av Word när jag skrivit detta för att undgå några eventuella pinsamheter som jag kan ställas inför)

- Alla språkfel i detta inlägg är självklart av medveten handling
ehrm


Livet är härligt

Idag gick jag in i en biljettautomat. Det är nog mer jag som liknar Anon

Ett annat sätt att vara ung

Hej
jag ska skriva en novell




Hej
jag måste skriva en novell





Hej
jag måste skriva en novell till läxa
på norska
Jag vill skriva som
Gud
Jag vill skriva som Gud i dig
i dig
i "Du&Du&Du"
jag kan inte
jag kan om jag försöker

Jag kan så bra

min lärare vet inte vem Gud är

Fannen och Anon

I min klass går en kille, eller det går många killar, tjejer också för den delen, men i min klass går en kille som påminner om Anon. Du vet han i Du&Du&Du av Per Nilsson. Anon. 12 år med stövlar. Han i min klass går inte med stövlar, men jag kan inte låta bli att tycka att han egentligen skulle heta Anon.

Ibland, när jag kikar på honom måste jag säga till mig själv att skärpa mig. Han heter ju inte alls Anon, han har ingen pappa till Gud. (eller Gud til pappa?)
Men jag kan inte låta bli.


undrar om han har myrfötter


superccol

just nu känner jag mig lika ccol

France Gall

 eller kanske inte lika

3 februari

Nu imorse var en bra morgon. Jag vaknade i ett sollyst sovrum och kände mig almänt fräsch. Idag är solen ÖVER trädtopparna och bara det är en humörkick i sig. Så idag har ja tänkt mig vara lite ambitiös och göra saker som inte kretsar kring datorn. Kanske ta en promenad och/eller gå och köpa choklad. Vi har ingen cholad hemma. Jag har ätit upp allt.
Vi har inga jordgubbar heller. Jag har ätit upp alla. Jordgubbar i februari är kanske lite udda, speciellt när de kommer från
Pakistan eller Iran. Lite löseri med transport sedan klimatförändringen är orsakad av människor. (Men vem fattade inte det?)

Jag kriver ingen rolig blogg idag.
Men blogg är ju egentligen en dagbok.
egentligen


...iallafall inte kärlek

Snälla ta mig till Paris
det är inget som dör där

fannen om visdomsord (inte tänder)

Egentligen är vi lika patetiska allihopa